Vad kan man egentligen förvänta sig? Jag tror att det här kommer bli rysligt bra alltså! Jag myser änna in i ryggraden.. mmm.
Annars då? Fick äran att bjuda Sahar på lasagne till middag, vi var ungefär lika döda båda två, men mysigt. Och nu har jag ju pluggsällskap dessutom, så känns inte riktigt lika ensamt längre.
Jag är så glad över att jag valde att flytta till Luleå där för 6 år sedan.. Det var minsann ett av de bästa besluten i mitt liv tror jag. Även om jag fortfarande verkligen saknar Göteborg, och alla söta filurer som håller till där. Men här är så fint, och jag har lärt känna så otroligt fina människor!
Neeh, alltså, vill bara mina axlar fortsätta med det här tillfrisknandet så har jag nog aldrig nå mer att klaga på!
Lycka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar